Watulåður

Estä drokk y siuäv låðun.
Wį tuägum min nęveskuäpin
wattne dar e liep y rennun.
E wa frikst o guätt.
Nogrer add stellt min ien rennu
so wattne kam frǫ ienum bekk uvǫ we.

E wa lagum langgt millǫ watulåðum
so estär ulld it werd fe tuästuger
eld byöv go åv wee ða ðie willd drikka.
An so kam ǫ sykkel tykkt umm watulåður an og.
E wa lagum minut lite nest låðun
boð um warum tuästuger og inte.

Stuäðum og akudireðum ien stşyö nest sykklum,
milluma waildum wį no laindşe,
sästşillt nest sienest låðum.

Nų am wįð eller akuduän.
Staum ollde til.
Og eð ir elld int kwe
no låðu sta nest.
Fuäsku lemmningge
synas milumað i nęrietn åv ien
plåttrumb so gor unde wen.

           Bengt Åkerberg