Skrievum dalska!
Si i sturt i dalska iet språk, so an ba tälär. Men e finns wenest mitşi skrievað ǫ dalska og. Sįo oll referenser [1-33] nidonað! E finns mįer eld iett wis skriev dalska. Tagum iet eksempel frǫ Byönn nest tşyölbu [32]. Ärum ǫ ur End-mun upǫ Ǫsum ser åv liteð o sįomm ur an belle skriev eð ǫ ser:
Flash Player saknas. Prova att hämta mp3-filen!
- Dalrunur: ᛆ. ᚢᛅ. ᛘᛆᛌ. ᛐᚱᛅᛒᛘᛅᛌᚠᛅᚦᛆᚱ. ᚢᛚᚦ. ᚢᛆᛌᛐᚱᛁ. ᛌᛐᛅᛘᚿᛆᚦ. ᛆᛐ. ᛐᛌᛏᛏᛚᛌ ᛰ. ᚼᛚᚯ. ᛰg. ᛅᚦ. ᛘᚢᚮ. ᛘᛁᚿ. ᛌᛁg. ᛰg. ᚯ. ᚢᛅᚱ. ᚯ. ᛌᛏᛐᚿ. ᛰ. ᚦᛁᛆᚱ. ᚢᛚᚦ. ᚴᛚᛏᚠᛅ.
- Lars Levander 1917: u m trpmsfr uld ustr stˊmn t o ln lo, d mu mn s, o ur o stn, r uld kv.
- Swenskbuäkstavir: E wa mes Trappmas-fader ulld westri stammned et tsyöls o slå og add muä minn sig, og o war o sytn, o dier ulld klyva.
- Bengt Åkerberg: E wa mes Trappmas-faðer ulld westri stammneð et tşyöls o å og add mųä minn sig, og ǫ war ǫ sytn, o ðier ulld klyva.
- Råðdjärum: Eð war mes Trappmas-faðer ulld westri stamneð et tjyöls og slå og add mųor min sig, og war sytn, og dier ulld klyva.
Kommentarer:
1. Dalrunu sįo aut mjäst sos die war i utę åv 1500-talį. Runą fö g sakknes i fontem Dialekt Uni o runu fö p, ä og ö iro lite fil. Sįo saiðų um Nogų abis!
2. Lars Levander bruke landsmålsabiseð, dar an antekkneð ur dalska låt. Eð ir ba no språkfuäskere so dugo bruk itta sette skrieva.
3. Swenskbuäkstavi brukas kringgt. An skrive sos e låt, so guätt e gor. Olle so åvå skrieva dalska min swenskbuäkstavum åvå gart eð upǫ sett wis. Millma kann e wa dşäro kennas wið uärdę dar an al leså ðiem. Iet eksempel: I wedre … . E kann bityð: I weðrę …/I weðre …/I weðre …/I weðre … .
4. Bengt Åkerberg skriever aut uärdę, men marrkiere dar int ð, g o r ul auttålås. Nasaliringg marrkires min nevkruäkum (ą ę į ǫ ų ). An bruker og tekknę _ o ş, til eksempel: å o dşiet, tşyöln, men djärv, tjäg. Yvylangg stavels, sos die kolla, marrkires min _, til eksempel: grąa, tşy. Bengt skrieve sos dalską war i Luäka, Ruät o ðaitǫ Nesį för i ti. An wil ståvå sos e låt, til eksempel: fårå eter o far etter. Eð i litt kennas wið uärdę og an fǫ bra jåp min u ðier ul lesos.
5. Råðdjärum, Älvdalska språkrådet, skriever aut uärdę o bruker og nevkruäką. Die bruk it _ og ş, otǫ skriev til eksempel: slå o djiet, tjyöln, men diärv, tiäg. Yvylangg stavels marrkires min apostrof, til eksempel: grą’lla, tjy’mm. Råðdjärum wil skriev sos dalską ir i dag, o ðie wil it åvå no bymǫl sos mall, etǫ e so flietale tälär. Die wil ståvå iet uärd upǫ iett wis, fast an beller auttålå eð ǫ tau wis, til eksempel: fårå etter o far etter. ULUM DALSKA ar antai Råðdjärumes föslag 2005. E i litt kennas wið uärdę, men int so litt leso ðiem riktut, um an i it so duktin dalska.
I Lars Steenslandes uärdbuäk [25] finns eð ien tabell ǫ saidum 184-186, so waise stşilnaðį millǫ ur an siuäv a ståvå för og u Rut ”Puck” Olsson (tri setteð), Bengt Åkerberg (fiuärd setteð) o Råðdjärum (femt setteð og uärdbuätşę og) ståvå. Min tekkensnitte Dialekt Uni installirað i ienum dator, beller an skriev ǫ ollų fem settę. Um an a tekkensnitteð Aelvdalska, beller an skriev ǫ settę 3-5, og autǫ noð ekstra tekkensnitt fr an luv olld sig a tri settę.
Skrievið! O dşärið e nų! Da skrievum dalska, ulum wi jåpas að! Wais oðrum e du a skrievað! Spy gambfuätşeð! Am int fai lär uäs skriev dalska i skaulam, so eð ir it so litt. Ien stakkar an so dşäv sig!
Referensär [1-35] nidonað iro skrievaðer ǫ ymsų sett: Sett 1: [9]. Sett 2: [12-15], [32]. Sett 3: [1-4], [6-8], [10], [11], [17], [18], [22], [23], [30]. Sos Steensland skrievd för: [24], [26-28] og ur an skrieve nų [34]. Sett 4: [4], [19], [20], [30], [31-33], [35]. Sett 5: [21], [25], [30].
- Stig Björklund: ÄLVDALSMÅLET, i Andreas Johannis Prytz’ comoedia om konung Gustaf then första 1622. Uppsala 1956. SVENSKA LANDSMÅL 1956, bil. (B.58).
- Stig Björklund: Gammalt och nytt i älvdalsmålet. Sįo saiður 143-193 i Severin Solderes: ÄLVDALENS SOCKENS HISTORIA. Del V. Övdaln 1958. (Summu tekst finns o sos fuäst kapitel i buätşin Dalmålsstudier åv Stig Björklund. Įe festskrift a 75-årsdaem 1994. ISBN 91 85540 64 1.)
- EHF, Elfdalens Hembygdsförening: Kom åter! Nog Övdalswaisur bod gambler og nyer fro ymsum byum järi sockin. Ruät 1968 (nytryttşningg).
- EHF, Elfdalens Hembygdsförening: VÄGVISARE för hembygdsgården ROTS SKANS i Älvdalen jämte samlingarna i Åsen, Blyberg o. Evetsbergs kapell. Ruät 1940.
- Kerstin Ekman: Rattin. Yvysettningg Bengt Åkerberg og ien arbietsgrupp i Ulum Dalska. Övdaln 2000. ISBN 91 973791 5 8.
- Ragnar Forslund: Övdalswaisur og odrer… . Övdaln 1996. EHF, Elfdalens Hembygdsförening. ISBN 91 630 4186 3.
- Ragnar Forslund: Älvdalska sägner. Sagor och berättelser. Övdaln 2001. EHF, Elfdalens Hembygdsförening.
- Karl Erik Forsslund: ÄLVDALEN. MED DALÄLVEN FRÅN KÄLLORNA TILL HAVET. Del I ÖSTERDALÄLVEN Bok II. Stokkol 1919.
- Helmer Gustavsson og Sven-Göran Hallonquist. Runor i Dalarna. Riksantikvarieämbetet och Elfdalens hembygdsförening 1985. ISBN 91 7192 634 8.
- Klatte-Hjalmar Larsson: Lesubuok ǫ dalska: Kununðsin kumb. Övdaln 1985.
- Klatte-Hjalmar Larsson og Helge Wimelius: TSJYTSJYS-PIETTER kumb ijug sone. Kumiur og auttrykk ǫ dalska, publisiraðer i Muätinindşin 1995-1996.
- Lars Levander: Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning och syntax. Akadiemisk avandlingg. Stokkol 1909. SVENSKA LANDSMÅL. 1909. (105).
- Lars Levander: LIVET I EN ÄLVDALSBY före 1870-talet. Ǫsär 1914, ǫ uppdrag frǫ EHF, Elfdalens Hembygdsförening.
- Lars Levander: DALMÅLET. Beskrivning och historia. Diel I Uppsala 1925 o diel II Uppsala 1928.
- Lars Levander: ÄLVDALSKT ARBETSLIV under årtiondena omkring 1800-talets mitt. Stig Björklund 1953, ette ses Levander add däeð (an duä 1950). Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. B:8.
- Lars Levander m.fl.: ORDBOK över FOLKMÅLEN I ÖVRE DALARNA. Uppsala 1961-2000. Uärdbuätşin kolles OÖD o nų finns e 37 dieler, o ðier åvå ollų uärd a - styppla. Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. D:1
- Rut ”Puck” Olsson: Mumunes Masse o övdalska. Övdaln 1988.
- Rut ”Puck” Olsson: Mier um Masse o övdalska. Övdaln 1987.
- Björn Rehnström: Sju daer min Roð. Sju efte. Övdaln 1999:
Roð. Fuäst da. ISBN 91 937660 1 3.
Roð. Oðe da. ISBN 91 937660 2 1.
Roð. Tri da. ISBN 91 937660 3 X.
Roð. Fiuärd da. ISBN 91 937660 4 8.
Roð. Femt da. ISBN 91 937660 5 6.
Roð. Sjäkst da. ISBN 91 937660 6 4.
Roð. Sjuund da. ISBN 91 937660 7 2.
- Björn Rehnström, Byönnbyöker:
BARIN. ISBN 91 973937 0 3.
Barin o Watugryllą. ISBN 91 973937 1 1.
Braustie. ISBN 91 973791 6 6.
Emil o Lisa. Nǫr ulum wį läka? ISBN 91 973937 7 0.
Emili bäkär. ISBN 91 973937 5 4.
Guänną. ISBN 91 973937 9 7.
Ien dag autǫ sjumm. ISBN 91 973937 4 6.
Iet trulldşästbuäð. ISBN 91 973937 6 2.
Trulldşietär. ISBN 91 973937 8 9.
Ukin a rennt ǫ skaiðum jär? ISBN 91 973937 3 8.
- Björn Rehnström: Trair byönner fr Övdalim. Övdaln 2006. ISBN 91 976119 0 5.
- Skansvakten. Elfdalens Hembygdsförenings midsommartidning. Ruät 1916-2007, nr. 1-92. (Tiindşę a kummið aut werrt år, autum 1930 o 1933, so nr 15 o nr 18 finnas it.)
- Släkt och hembygd. Åᛁᛆᚿᛁ᛬ᚼᛆMᛒᛘᚵᚦᛁ᛬ᛰCᚼ᛬ᛁᛚÄᚴᛐᚠᛰᚱᛁᚴᚿiᚿᚵᛁᚠᛦᚱᛆᚿiᚿᚵᛁ᛬ᛐiᚦᚿiᚿᚵ (Åsens hembygds- och släktforskningsförenings tidning). Ǫ kumb aut ien gang um åreð, um misomon. 1984-2007 nr. 1-24.
- Lars Steensland: Liten ÄLVDALSK – SVENSK och svensk-älvdalsk ORDBOK. Övdaln 1986. Distribuires åv ULUM DALSKA. ISBN 91 7810 750 4.
- Lars Steensland: Liten ÄLVDALSK – SVENSK och svensk-älvdalsk ORDBOK. 2:a utökade upplagan. Övdaln 2006. Distribuires åv ULUM DALSKA. ISBN 91 631 8984 4.
- Juanneswaundsjilą. Johannesevangeliet på älvdalska i översättning av Lars Steensland. Uppsala 1989.
- Lars Steensland: ÄLVDALSKA VÄXTNAMN förr och nu. Lund 1994. ISBN 91 85540 66 8.
- Lars Steensland: Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen. Lund 1999. ISBN 91 89232 01 1.
- Lars Steensland: War åvå dier ferid? Lund 2006. ISBN 91 506 1883 0.
- DALSKUM. Įe tiingg so förienindşę ULUM DALSKA dşäv aut tųä gangg um åreð. Startað 1984 og iette dǫ ULUM DALSKA.
- Bengt Åkerberg: GRAMMATIK 2004. För kurser och självstudier i älvdalska. Bromma 2004.
- Bengt Åkerberg: Funderingar i min grammatikverkstad. Om syftet med en grammatik för älvdalskan (Appendix B frǫ buätşin ÄLVDALSK GRAMMATIK). Iet konferensbidrag 2004.
- EVANGELIETEXTER PÅ ÄLVDALSKA. Predikotexter för Midsommardagen och Trefaldighetstiden t.o.m tionde söndagen efter Trefaldighet. Yvysettningg Bengt Åkerberg og ien arbietsgrupp i Ulum Dalska.
- Lars Steensland: Material till en ÄLVDALSK ORDBOK. 512 saiður. Lund 2010. Distribuires åv Ulum Dalska. ISBN 978-91-978943-0-2.
- Bengt Åkerberg: ÄLVDALSK GRAMMATIK Under medverkan av Gunnar Nyström. 605 saiður. Spånga 2012. Distribuires åv Ulum Dalska o Bengt Åkerberg. ISBN 978-91-633-9251-1.