Nogų abis
Dalrunur
Tabelln waise dalrunu sos die war i Muär og Övdalim i utę åv 1500-talį. Runur inum parenties war it so wanliger. Tabelln finns i referens [9].
Min tekkensnittę Dialekt Uni beller an skriev mjäst oll iss runur (runą fö g sakknes i fontem o runu fö p og ä iro lite fil):
ᛅ | ᛒ | ᛋ | ᚦ | ᛆ | ᚠ | g | ᚼ | ᛁ | ᚴ | ᛚ | ᛘ | ᚿ | ᛰ | ᛒ | ᚱ | ᛌ | ᛐ | ᚢ | ᛏ | ᚯ | ᚮ | ᛏ |
a | b | c | d | e | f | g | h | i | k | l | m | n | o | p | r | s | t | u | y | å | ä | ö |
Landsmålsabiseð
Landsmålsabise wart gart 1879 so ðier ulld bell skriev ųälaikų swenskų mǫl. Eð ir iet abis an bruker um an wil skriev grąl sos e låt. Min ti åvå ðier åkað ǫ abise frǫ 89 end upi mįer eld 200 tekken. Internationellt brukes IPA, International Phonetic Alphabet, um an wil skriev ur e låt. Tekkensnitte Dialekt Uni klarer åv iel landsmålsabiseð og IPA.
Swenskabiseð
Nų fö ti finns e 29 grundbuäkstavir i swenskabisę: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö.
Bokstavin w war ien wariant åv v tast 2006, mes Svenska Akademien bistemmd w ulld wårå ien grundbuäkstav. I sienest upplagun åv Svenska Akademiens ordlista sortieres w ette v. För a w uärte sortirað ilag min v. Die rette alltso grund-buäkstavį i swenskabisę grą eter övdalsabisę, ;-) . Grundbuäkstavir a, e og y åvå wariantą à, é og ü. Kuäge ǫ tabelln. Dar an årne buäkstavį, ul wariantär årnas sos um die wä fuäst buäkstavin i wariantgruppem. Um iet uärd byres min ü, fið an att eð i ien uppslagswerk, dar an lieter under Y.
a à | f | k | p | u | z |
b | g | l | q | v | å |
c | h | m | r | w | ä |
d | i | n | s | x | ö |
e é | j | o | t | y ü |
Råðdjärumes abis
Övdalsabiseð a 29 grundbuäkstavi: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö.
a ą | f | k | p | u ų | z |
b | g | l | q | v | å |
c | h | m | r | w | ä |
d ð | i į | n | s | x | ö |
e ę | j | o | t | y |
Buäkstavir c q x o z brukas ba dar an skrieve nogų nammen o låneuärd. Min wariantum ą ę ð į ų og werd stavnindşę mįe laik auttalį, eld um an edd ståvå ba min grundbuäkstavum. Legg mertş at, à é ǫ ü og iro it minn. Tekknę og iro til įekum fö dalskun. Die finnas i båðum tekkensnittum Aelvdalska o Dialekt Uni.
Abis för ollum, so skriev dalska (iet föslag)
Abiseð a 29 grundbuäkstavi: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö.
Abiseð a ðiem buäkstavi so finnas i swenskabisę og i Råðdjärumes övdalsabis, men diem og, so brukas da skrievum bymǫl o ða skrievum min dş, tş o min marrkiringgum _ o /. Grundbuäkstavir a d e g i j l m n o r s t u y å ä og ö åvå warianta. Dar an orne buäkstavį ul wariantär ornas sos um die wä fuäst buäkstavin i wariantgruppem. Kuäge ǫ tabelln.
a ą à | f | k | p | u ų | z |
b | g | l | q | v | å |
c | h | m | r | w | ä |
d ð | i į | n | s | x | ö |
e ę é | j ş | o ǫ | t | y ü |
Buäkstavir à c é h q x ü o z brukas bar i nogum nammnum og i nogum låneuärdum. Min wariantum ą ð ę į ş ǫ ų og werd stavnindşę mįe laik auttalį, eld um an edd ståvå ba min grundbuäkstavum. Tekknę ş brukes i tųänend o tųänlost ”tj-liuäd”, so skrieves dş o tş. Tekknę o ul it auttålås, men tekknę o ul auttålås ”min klemm”. Tekknę ş o iro til įekum fö dalskun. Die finnas i båðum tekkensnittum Aelvdalska o Dialekt Uni.
Dalska a sjäks diftongga (ai au ie uä yö åy) og ien triftongg, iuä. Die bell olle nasaliras, eð wil sai: auttålås gainum nęveð, o ðǫ skriever an diem ąi ąu įe ųä ö y og įuä. Steensland bruker int åy etǫ åi i sain uärdbuäk. Eksempel: kåyta skrieves kåita. Diftondşin uä o triftondşin iuä auttålås ųälaikt (uä/ue/uö/oe/oå, iuä/iue/iuö/ioe/ioå) i ųälaikum dielum åv Övdalim. Råðdjärum stäve ðiem uo (ųo) og iuo (iųo). Eksempel: uäni/uoni, jųät/jųot, liuäs/liuos o nįuäsa/niųosa.