Första Sidan     Skrievum!     Istorrjur     Kumiur     Dikter     Lekker     Um mig

Nogų abis

Dalrunur

Runur a-nRunur o-ö

Tabelln waise dalrunu sos die war i Muär og Övdalim i utę åv 1500-talį. Runur inum parenties war it so wanliger. Tabelln finns i referens [9].

Min tekkensnittę Dialekt Uni beller an skriev mjäst oll iss runur (runą fö g sakknes i fontem o runu fö p og ä iro lite fil):

g
abcdef ghiklm noprst uyåäö

 

Landsmålsabiseð

Landsmålsabise wart gart 1879 so ðier ulld bell skriev ųälaikų swenskų mǫl. Eð ir iet abis an bruker um an wil skriev grąl sos e låt. Min ti åvå ðier åkað ǫ abise frǫ 89 end upi mįer eld 200 tekken. Internationellt brukes IPA, International Phonetic Alphabet, um an wil skriev ur e låt. Tekkensnitte Dialekt Uni klarer åv iel landsmålsabiseð og IPA.

 

Swenskabiseð

Nų fö ti finns e 29 grundbuäkstavir i swenskabisę: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö.

Bokstavin w war ien wariant åv v tast 2006, mes Svenska Akademien bistemmd w ulld wårå ien grundbuäkstav. I sienest upplagun åv Svenska Akademiens ordlista sortieres w ette v. För a w uärte sortirað ilag min v. Die rette alltso grund-buäkstavį i swenskabisę grą eter övdalsabisę, ;-) . Grundbuäkstavir a, e og y åvå wariantą à, é og ü. Kuäge ǫ tabelln. Dar an årne buäkstavį, ul wariantär årnas sos um die wä fuäst buäkstavin i wariantgruppem. Um iet uärd byres min ü, fið an att eð i ien uppslagswerk, dar an lieter under Y.

a àfk puz
bgl qvå
chm rwä
din sxö
e éjo ty ü

 

Råðdjärumes abis

Övdalsabiseð a 29 grundbuäkstavi: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö.

a ąfk pu ųz
bgl qvå
chm rwä
d ði įn sxö
e ęjo ty

Buäkstavir c q x o z brukas ba dar an skrieve nogų nammen o låneuärd. Min wariantum ą ę ð į ų  og werd stavnindşę mįe laik auttalį, eld um an edd ståvå ba min grundbuäkstavum. Legg mertş at, à é ǫ ü  og iro it minn. Tekknę og iro til įekum fö dalskun. Die finnas i båðum tekkensnittum Aelvdalska o Dialekt Uni.

 

Abis för ollum, so skriev dalska (iet föslag)

Abiseð a 29 grundbuäkstavi: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö.

Abiseð a ðiem buäkstavi so finnas i swenskabisę og i Råðdjärumes övdalsabis, men diem og, so brukas da skrievum bymǫl o ða skrievum min , o min marrkiringgum _ o /. Grundbuäkstavir a d e g i j l m n o r s t u y å ä og ö åvå warianta. Dar an orne buäkstavį ul wariantär ornas sos um die wä fuäst buäkstavin i wariantgruppem. Kuäge ǫ tabelln.

a ą àfk pu ųz
bgl qvå
chm rwä
d  ð i įn sxö
e ę éj şo ǫ ty  ü

Buäkstavir à c é h q x ü o z brukas bar i nogum nammnum og i nogum låneuärdum. Min wariantum ą  ð  ę  į ş    ǫ    ų    og werd stavnindşę mįe laik auttalį, eld um an edd ståvå ba min grundbuäkstavum. Tekknę ş brukes i tųänend o tųänlost ”tj-liuäd”, so skrieves o . Tekknę   o  ul it auttålås, men tekknę      o ul auttålås ”min klemm”. Tekknę     ş         o iro til įekum fö dalskun. Die finnas i båðum tekkensnittum Aelvdalska o Dialekt Uni.

Dalska a sjäks diftongga (ai au ie uä yö åy) og ien triftongg, iuä. Die bell olle nasaliras, eð wil sai: auttålås gainum nęveð, o ðǫ skriever an diem ąi ąu įe ųä ö y og įuä. Steensland bruker int åy etǫ åi i sain uärdbuäk. Eksempel: kåyta skrieves kåita. Diftondşin o triftondşin iuä auttålås ųälaikt (uä/ue/uö/oe/oå, iuä/iue/iuö/ioe/ioå) i ųälaikum dielum åv Övdalim. Råðdjärum stäve ðiem uo (ųo) og iuo (iųo). Eksempel: uäni/uoni, jųät/jųot, liuäs/liuos o nįuäsa/niųosa.

  Mats Westerling

Flikar: Älvdalska, Vi skriver!, Historier, Roliga historier, Dikter, Länkar, Om mig.

Listmenyer: Vi skriver älvdalska!, Några alfabeten, Tangentbord; Söndagsskolan, Vinterväglag, Sovmorgon, Läxan, Byxbaken; Roliga historier #1-3, Roliga historier #4, Vem är vackrast?, Tiden, Han såg …, Stolligheten här i …

 

Några alfabeten

Dalrunor

Tabell: Dalrunor

Tabellen visar dalrunor som de såg ut i Mora och Älvdalen, i slutet av 1500-talet. De runor som avbildas inom parentes uppträder mindre ofta. Tabellen finns i referens [9].

Med hjälp av teckensnittet Dialekt Uni kan man skriva nästan alla dessa runor (runan för g saknas i fonten och runorna för p och ä har inte riktigt rätt form):

Tabell: Dialekt Uni’s dalrunor.

 

Landsmålsalfabetet

Landsmålsalfabetet skapades 1879 för att kunna skriva svenska dialekter. Det är ett alfabet för fonetisk notation. Med tiden har antalet tecken utökats från 89 till över 200 stycken. Internationellt använder man IPA, International Phonetic Alphabet, för fonetisk notation. Teckensnittet Dialekt Uni innehåller hela landsmålsalfabetet och IPA.

 

Svenska alfabetet

Det svenska alfabetet består numera av 29 grundbokstäver: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y x z å ä ö.

Bokstaven w ansågs som en variant av v fram till 2006 då Svenska Akademien införde w som enskild bokstav. I senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista sorteras w efter v. Tidigare har bokstaven w sorterats in under v. De anpassade alltså det svenska alfabetet till älvdalsalfabetet, ;-) . Grundtecknen a, e och y har varianter: à, é och ü. Se tabellen nedan. Vid bokstavsordning behandlas bokstavsvarianter som om de vore den första bokstaven i variantgruppen, d.v.s. ord som t.ex. börjar på ü, hittar man i ett uppslagsverk, genom att söka under Y.

Tabell: Det svenska alfabetet.

 

Råðdjärums älvdalsalfabet

Älvdalsalfabetet består av 29 grundbokstäver: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö.

Tabell: Råðdjärums älvdalsalfabet.

Bokstäverna c q x och z förekommer endast i namn och främmande ord. Med bokstavsvarianterna ą ę ð į ų  och  blir stavningen mer lik uttalet än om man hade stavat med enbart grundbokstäver. Observera att à é ǫ ü  och  inte ingår i alfabetet. Tecknen  och  är specifika för älvdalska. Dessa tecken finns i teckensnitten Aelvdalska och Dialekt Uni.

 

Alfabet för alla, som skriver på älvdalska (ett förslag)

Alfabetet består av 29 grundbokstäver: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö

Alfabetet innefattar de bokstäver som finns i det svenska alfabetet och i Råðdjärums älvdalsalfabet, men har även de tecken som används när man skriver på bydialekt och då vi skriver med dş, tş och markeringarna _ och /. Grundtecknen a, d, e, g i, j, l, m, n, o, r, s, t, u, y, å, ä och ö har varianter. Vid bokstavsordning behandlas bokstavsvarianter som om de vore den första bokstaven i variantgruppen, se följande tabell:

Tabell: Alfabet för älvdalskan.

Bokstäverna à c é h q x ü och z används endast i egennamn och främmande ord. Med bokstavsvarianterna ą  ð  ę  į ş    ǫ    ų    och  blir stavningen mer lik uttalet än om man hade stavat med enbart grundbokstäver. Tecknet ş används i tonande och tonlöst tj-ljud, som skrivs dş och tş. Tecknen   och  ska inte uttalas, medan tecknen      och  ska uttalas ”med klämm”. Tecknen     ş         och  är specifika för älvdalska. Dessa tecken finns i teckensnitten Aelvdalska och Dialekt Uni.

Älvdalska har 6 diftonger (ai au ie uä yö åy) samt en triftong, iuä. Samtliga kan nasaleras, dvs uttalas genom näsan, och skrivs då ąi ąu įe ųä ö y och įuä. Steensland använder inte åy utan åi i sin ordbok, t.ex. kåyta (springa) skrivs kåita. Diftongen uä och triftongen iuä uttalas olika (uä/ue/uö/oe/oå, iuä/iue/iuö/ioe/ioå) i olika delar av Älvdalen. Råðdjärum stavar dem uo (ųo) respektive iuo (iųo). Exempel: uäni/uoni (van), jųät/jųot (hit), liuäs/liuos (ljus) och nįuäsa/niųosa (nysa).

 

Uppdaterad

 

Lyssna på älvdalskan! MW läser webbsidan. MP3-spelare (klicka på "triangeln"!)

Flash Player saknas. Prova att hämta mp3-filen!

Agard    © 2007-2012 Mats Westerling